Frågor och svar
ANSVARSFRISKRIVNING: Detta dokument har utarbetats av kommissionens avdelningar och medför inga skyldigheter för Europeiska kommissionen. Endast Europeiska unionens domstol har behörighet att avgöra hur EU-rätten ska tolkas.
Artikel 8.2 första stycket
Transportföretag som bedriver yrkesmässiga godstransporter på väg och som innehar ett gemenskapstillstånd och vars förare, om han eller hon är medborgare i ett tredjeland, innehar ett förartillstånd, får bara börja utföra cabotagetransporter i en medlemsstat om föraren tidigare har utfört en internationell godstransport, dvs. en gränsöverskridande transport. Denna transport kan ha sitt ursprung i en annan medlemsstat eller i ett tredjeland.
Artikel 8.2 första stycket
Alla varor som transporteras vid den ingående transport som föregår cabotagetransporterna måste ha levererats för att dessa cabotagetransporter ska få börja utföras. Om den ingående transporten utgörs av flera försändelser, får du inte påbörja cabotagetransporterna förrän samtliga dessa har levererats. Den första internationella lasten måste alltså vara helt lossad och slutförd före cabotagetransporter tillåts i den mottagande medlemsstaten (värdmedlemsstaten).
Cabotagetransporterna kan inledas omedelbart efter att det sista godset i den internationella transporten har lossats, t.o.m. på samma dag som lossningen skedde.
Artikel 8.2 första stycket
När tomma containrar, pallar eller förpackningar transporteras enligt ett transportavtal (t.ex. en fraktsedel) från en medlemsstat till ett annat, ska transporten ses som yrkesmässig godstransport på väg och räknas som en internationell transport. Orsaken är att transport av tomma containrar, pallar eller förpackningar i sådana fall antingen är föremål för transportavtalet eller utgör en integrerad del av det.
När tomma containrar, pallar eller förpackningar däremot inte transporteras enligt ett transportavtal, ska transporten inte ses som yrkesmässig godstransport på väg. Om de tomma containrarna, pallarna eller förpackningarna däremot ägs av transportföretaget, och om den internationella transporten uppfyller villkoren för transport för egen räkning enligt artikel 1.5 d i förordning (EG) nr 1072/2009, bör transporten ses som en ingående internationell transport, och efter en sådan har då transportföretaget tillstånd att utföra cabotagetransport.
Artikel 8.1, 8.2 och 8.2a
Upp till tre cabotagetransporter får utföras efter en internationell transport. En cabotagetransport kan i princip innefatta både flera lastningsställen och flera leveransställen.
Medlemsstaterna kan dock begränsa antalet lastnings- och/eller lossningsställen vid enskilda cabotagetransporter, genom att utesluta transporter som har både flera lastningsställen och flera lossningsställen, och på det sättet se till att begränsningarna av tidpunkterna för och antalet cabotagetransporter följs enligt förordning (EG) nr 1072/2009(1).
Sådana genomförandeåtgärder från medlemsstaterna behöver följa proportionalitetsprincipen. Om utlandsetablerade transportföretag tillåts utföra cabotagetransporter där både lastnings- och lossningsställena är obegränsade, blir det meningslöst att ha ett högsta antal tillåtna cabotagetransporter, och det kan också strida mot cabotagetransporternas tillfälliga karaktär enligt förordning (EG) nr 1072/2009. Att begränsa antalet lastnings- och lossningsställen alltför strikt kan dock – beroende på hur många fraktsedlar som tillåts för en och samma cabotagetransport – samtidigt innebära att man går längre än nödvändigt för att uppnå det mål för cabotagetransporter som eftersträvas med förordningen(2).
Medlemsstaterna kan införa olika slags åtgärder på det här området, och du bör alltid kontrollera de regler som gäller i respektive land. I vilket fall som helst kräver definitionen av cabotagetransport alltid att transporten är av tillfällig karaktär.
(1), (2)Domstolens dom av den 12 april 2018, kommissionen/Danmark, C-541/16, punkterna 49–61.
Artikel 8.1, 8.2 och 8.2a
En cabotagetransport kan innefatta en eller flera fraktsedlar(1).
Medlemsstaterna kan införa olika slags åtgärder på det här området, och du bör kontrollera vilka regler som gäller i respektive land. I vilket fall som helst kräver definitionen av cabotagetransport alltid att transporten är av tillfällig karaktär.
Här ska det noteras att om utlandsetablerade transportföretag tillåts att utföra cabotagetransporter med alltför många fraktsedlar kan det bli meningslöst att ha ett högsta antal tillåtna cabotagetransporter, och det kan också strida mot cabotagetransporternas tillfälliga karaktär enligt förordning (EG) nr 1072/2009(2).
(1), (2)Domstolens dom av den 12 april 2018, kommissionen/Danmark, C-541/16, punkterna 49–61.
Artikel 8.1, 8.2 och 8.2a
När tomma containrar, pallar eller förpackningar transporteras tillfälligt i ett värdmedlemsstat, i enlighet med förordning (EG) nr 1072/2009 och inom ramen för ett transportavtal (t.ex. med en fraktsedel), bör transporten ses som en cabotagetransport. Orsaken är att transport av tomma containrar, pallar eller förpackningar i sådana fall antingen är föremål för transportavtalet eller utgör en integrerad del av det.
När tomma containrar, pallar eller förpackningar inte transporteras med en fraktsedel, ska transporten i princip inte ses som yrkesmässig godstransport på väg. Bakgrunden här är att begreppet cabotagetransport i artikel 2.6 i förordning (EG) nr 1072/2009 avser ”yrkesmässiga, tillfälliga inrikestransporter i en värdmedlemsstat”. Det medför att när tomma containrar, pallar eller förpackningar – som ägs av transportören – transporteras utan att vara omfattade av någon fraktsedel eller annat transportavtal, ska transporten inte räknas som cabotagetransport.
Artikel 8.2 första stycket och artikel 8.2a
Enligt artikel 2.1 i förordning (EG) nr 1072/2009 avses med ett fordon i den förordningen antingen ett motorfordon som är registrerat i en medlemsstat eller ett fordonståg där åtminstone motorfordonet är registrerat i en medlemsstat, om motorfordonet eller fordonståget uteslutande används för godstransporter.
Motorfordonet bör alltid vara det som anses utföra cabotagetransporten, även när det gäller ett fordonståg. Cabotagetransporterna får endast utföras med det motorfordon som har utfört den internationella transporten enligt artikel 8.2 första stycket i förordningen. För att få utföra cabotagetransporter bör detta motorfordon därför ha deltagit i en leverans av gods som en del av en ingående internationell transport. Dock kan sådana cabotagetransporter utföras med en annan släpvagn.
Motorfordonet som utför cabotagetransporterna får inte utföra cabotagetransporter i samma medlemsstat under fyra dagar efter att dess cabotagetransport i den medlemsstaten enligt artikel 8.2a är avslutad.
Artikel 8.2 första stycket
Med dagar i förordningen menas kalenderdagar och inte bara en period på 24 timmar. Den allmänna period på sju dagar som nämns i artikel 8.2 börjar därför kl. 00.00 dagen efter att den ingående internationella transporten utförts. Cabotagetransporten måste följaktligen vara avslutad senast kl. 23.59 på den sjunde dagen.
I praktiken innebär detta att om den ingående internationella transporten utförs någon gång på en måndag, måste cabotagetransporterna avslutas senast följande måndag.
Eftersom det är kalenderdagar som räknas, kan det i en del medlemsstater gälla att perioden innefattar allmänna helgdagar eller dagar med begränsad eller förbjuden trafik. Möjligheten att utföra cabotagetransport kan då i praktiken bli mer tidsbegränsad (se fråga 11 om hur helgdagar räknas).
Artikel 8.2 första stycket
När den ingående internationella transporten innefattar flera lossningar, är det efter den sista lossningen som den ingående internationella transporten anses utförd. Regeln bör vara likadan för när cabotagetransporterna ska avslutas: den sista lossningen under den avslutande cabotagetransporten måste äga rum senast kl. 23.59 på den sjunde dagen efter dagen för den sista lossningen av den ingående internationella transporten.
Artikel 8.2a
Enligt artikel 8.2a får ett transportföretag inte utföra cabotagetransporter med samma fordon i samma medlemsstat inom fyra dagar efter att dess cabotagetransporter avslutats i den medlemsstaten. Syftet med den bestämmelsen är att undvika att transportföretag genom flera internationella transporter i följd kan utföra cabotagetransporter på så sätt att det blir en permanent eller kontinuerlig verksamhet. Bestämmelsen påverkar följaktligen inte rätten att utföra tre på varandra följande cabotagetransporter i värdmedlemsstaten under de sju dagarna efter en ingående internationell transport, förutsatt att det har gått fyra dagar sedan den sista lossningen i den förra perioden med cabotagetransporter som utfördes i den medlemsstaten.
Karensperioden på fyra dagar gäller varje gång en cabotagetransport slutförs och fordonet lämnar värdmedlemsstaten, oavsett hur många cabotagetransporter som utförts innan fordonet lämnar medlemsstaten i fråga. Det medför att karensperioden börjar gälla individuellt för varje medlemsstat där en cabotagetransport ägt rum, även om det bara är fråga om en enda cabotagetransport.
Under denna ”karensperiod” är det ändå möjligt att utföra cabotagetransporter i en annan medlemsstat. Det är också möjligt för ett transportföretag att utföra en eller flera gränsöverskridande transporter från eller till den medlemsstat där en cabotagetransport ägt rum (respektive till eller från en annan medlemsstat eller tredjeland) inom de föregående fyra dagarna, eller att transitera genom eller uppehålla sig i den medlemsstat där cabotagetransporten ägde rum utan att verkligen utföra cabotagetransporter.
I praktiken blir det så att om ett transportföretag utför en cabotagetransport i medlemsstat A efter en internationell transport, och sedan utför en annan cabotagetransport i medlemsstat B, så får företaget inte utföra en cabotagetransport i medlemsstat A inom fyra dagar efter att den cabotagetransporten avslutats. Efter cabotagetransporten i medlemsstat B får företaget transitera genom både medlemsstat A och B samt även utföra nya internationella transporter till dessa medlemsstater. I det senare fallet får företaget emellertid inte utföra nya cabotagetransporter i medlemsstat A eller B förrän fyra dagar efter lossningen av den sista cabotagetransporten som ägde rum i respektive medlemsstat.
Karensperioden börjar vid slutet av den cabotagetransport som föregick utresan från den berörda medlemsstaten. När det finns flera lossningsplatser inom en och samma cabotagetransport, är det den sista lossningen som räknas. Även i detta fall är det kalenderdagar som gäller, inte bara en period på 24 timmar. Därför börjar den fyra dagar långa karensperioden kl. 00.00 dagen efter att den sista cabotagetransporten – eller den sista lossningen när det finns flera lossningsplatser – utfördes i den berörda medlemsstaten, och upphör kl. 23.59 på den fjärde dagen därefter.
I praktiken innebär detta att om den sista cabotagetransporten utförs någon gång under en måndag, avslutas karensperioden följande fredag, och cabotagetransporterna kan återupptas på lördagen från och med kl. 00.00.
Tabellen nedan visar hur regeln fungerar i praktiken under olika veckodagar, med hänsyn till eventuella helgdagar och de regler för allmänna helgdagar och veckoslut som förklaras under fråga 11.
| mån | tis | ons | tor | fre | lör | sön | mån | tis | ons | tor | fre |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| C | x | x | x | x | C | ||||||
| C | x | x | x | x | x | x | C | ||||
| C | x | x | x | x | x | C | |||||
| C | (ah) | x | x | x | x | C | |||||
| C | x | x | x | x | C | ||||||
| C | (ah) | x | x | x | x | C | |||||
| C | x | x | x | x | C | ||||||
| C | x | x | (ah) | x | x | C | |||||
| C | x | x | x | x | C | ||||||
| C | x | x | x | x | C |
C: cabotagetransport – (ah): allmän helgdag
Artikel 8.2 och 8.2a
Enligt EU:s regler för att beräkna perioder, datum och frister(1) gäller att om den sista dagen i en period uttryckt i dagar är en allmän helgdag, söndag eller lördag, upphör den perioden vid utgången av påföljande arbetsdags sista timme. Varje period på två dagar eller mer ska dessutom innefatta minst två arbetsdagar.
Följden blir att om ett företag utför en internationell transport till en medlemsstat och därefter färdas in i en annan medlemsstat på en torsdag, så kommer den tredagarsperiod som beskrivs i artikel 8.2 andra stycket i förordning (EG) nr 1072/2009 att inledas kl. 00.00 på fredagen och avslutas 23.59 på söndagen. Men eftersom den sista dagen i den perioden är en söndag, anses perioden utgå kl. 23.59 nästa arbetsdag, nämligen måndagen.
Om dessutom fredagen efter att transportföretaget färdades in i en annan medlemsstat är en allmän helgdag i den medlemsstaten, förlängs perioden ytterligare till tisdag vid midnatt, eftersom varje period på två dagar eller mer måste innefatta minst två arbetsdagar, och varken allmänna helgdagar, lördagar eller söndagar ses som arbetsdagar.
Slutligen, om ett transportföretag efter att ha utfört en internationell transport till en medlemsstat färdas in i en annan medlemsstat på en tisdag, men fredagen är en allmän helgdag i den medlemsstaten, så kommer den tredagarsperiod som beskrivs i artikel 8.2 andra stycket att upphöra kl. 23.59 nästa arbetsdag, vilket då blir måndagen.
Samma regler gäller för den sjudagarsperiod som avses i artikel 8.2 första stycket (se frågorna 8 och 9), och för den fyra dagar långa ”karensperioden” enligt artikel 8.2a (se fråga 10).
Regeln om att perioden, när dess sista dag är en allmän helgdag, söndag eller lördag, upphör på den sista timmen på följande arbetsdag, gäller emellertid inte för perioder som beräknas i efterhand – till exempel den period på fyra dagar före den internationella transporten som fastställs i artikel 8.3, och som transportföretaget bör lämna tydliga bevis för angående alla utförda transporter (se fråga 16). Den perioden omfattas av undantaget för perioder som beräknas retroaktivt från ett bestämt datum eller en bestämd händelse, enligt artikel 3.4 andra stycket i förordning nr 1182/71.
(1) Rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1182/71 av den 3 juni 1971 om regler för bestämning av perioder, datum och frister.
Artikel 8.2 andra stycket
Inom den sjudagarsperiod som fastställs i artikel 8.2 första stycket får upp till tre cabotagetransporter utföras. Ett transportföretag kan besluta att utföra t.o.m. alla tre cabotagetransporterna i andra medlemsstater än destinationslandet för den ingående internationella transporten. Transportföretaget kan sedan utföra cabotagetransporter antingen i bara en medlemsstat eller i en eller flera medlemsstater, men bara en cabotagetransport i varje medlemsstat utöver destinationslandet för den ingående internationella transporten (se svaret på fråga 13).
Om transportföretaget t.ex. har utfört en internationell transport till Frankrike, kan det därefter utföra en cabotagetransport i Frankrike, sedan åka till Tyskland och utföra en till cabotagetransport, och slutligen åka till Belgien och utföra en tredje cabotagetransport. Företaget kan också återvända till Frankrike utan last för att utföra en andra cabotagetransport där, men först efter den fyra dagar långa karensperioden.
Artikel 8.2 andra stycket
Högst en cabotagetransport är tillåten i en annan medlemsstat än destinationslandet för den ingående internationella transporten.
Artikel 8.2 andra stycket
Varje cabotagetransport som utförs i en annan medlemsstat än destinationslandet för den ingående internationella transporten måste utföras inom tre dagar från att transportföretaget olastat kom in i den medlemsstaten, och inom den sjudagarsperiod som fastställs i artikel 8.2 första stycket.
Angående hur tredagarsperioden beräknas gäller samma förklaring som under avsnitt III om sjudagarsperioden.
Tabellen nedan visar hur regeln fungerar i praktiken under olika veckodagar, med hänsyn till eventuella helgdagar och de regler för allmänna helgdagar och veckoslut som förklaras under fråga 11.
(th)mån(/th) (th)tis(/th) (th)ons(/th) (th)tor(/th) (th)fre(/th) (th)lör(/th) (th)sön(/th) (th)mån(/th) (th)tis(/th) (th)ons(/th)
| I | x | x | C | ||||||
| I | x | x | C | ||||||
| I | x | x | (ah) | x | x | C | |||
| I | (ah) | x | C | ||||||
| I | x | x | x | x | C | ||||
| I | (ah) | x | x | x | C | ||||
| I | x | x | x | C | |||||
| I | (ah) | x | x | x | C | ||||
| I | x | x | x | C | |||||
| I | x | x | C | ||||||
| I | x | x | C |
I: inresa i medlemsstaten – C: sista dagen för eventuell cabotagetransport – (ah): allmän helgdag
Artikel 8.4
Transportföretag måste medföra dokumentation om varje transport som utförs i samband med deras cabotagetransporter. Den dokumentationen måste innehålla alla de uppgifter som räknas upp i artikel 8.3 andra stycket. De uppgifterna finns på fraktsedeln eller i konossementet, vanligen i CMR-format. Det behövs inga ytterligare handlingar för att bevisa att cabotagereglerna har respekterats.
Oavsett den här bestämmelsen kan dock kontrollmyndigheterna använda annan bevisning som krävs i vägtransportlagstiftningen, t.ex. färdskrivardata, för att avgöra om en cabotagetransport utförs enligt reglerna.
De uppgifter som står i artikel 8.3 andra stycket måste visas upp eller överlämnas till behörig kontrollant i värdmedlemsstaten, på begäran och inom den tid som vägkontrollen tar. Handlingar kan uppvisas eller överlämnas elektroniskt, t.ex. med en elektronisk fraktsedel (e-CMR). Under vägkontrollen har föraren tillåtelse att ta kontakt med sitt huvudkontor, den trafikansvarige eller andra personer eller enheter för att skaffa de bevis som behövs innan vägkontrollen är avslutad.
Artikel 8.3
Transportföretag är tvungna att uppvisa tydliga bevis på alla transporter som utförts under de fyra dagarna före den internationella transporten till värdmedlemsstaten, om fordonet har varit på det värdmedlemsstatens territorium under den fyradagarsperioden.
Detta krav gäller bara när transportföretaget utför en cabotagetransport i värdmedlemsstaten. Regeln gäller därför bara när fordonet utför nationella vägtransporttjänster i värdmedlemsstaten, och har varit i det landet inom de fyra dagarna före den ingående internationella transporten.
I sådana fall bör transportföretagen uppvisa bevis med alla de uppgifter som räknas upp i artikel 8.3 andra stycket. Hur tungt bevisen väger bedöms av respektive nationella myndigheter. Lägg märke till att det går att använda gränspassageregistreringen från den smarta färdskrivaren version 2 för att avgöra om lastbilen har varit i en viss medlemsstat.
De fyra dagar som åsyftas i artikel 8.3 andra stycket är kalenderdagar. Om fordonet har lämnat värdmedlemsstaten t.ex. den 6 juni och kommer in i samma värdmedlemsstat på nytt den 10 juni, medför det att transportföretaget har färdats in i samma värdmedlemsstat inom fyra dagar och det måste då, när det utför en cabotagetransport i värdmedlemsstaten, uppvisa tydliga bevis för alla transporter som utfördes under den fyradagarsperioden.
Artikel 10.7
Ibland kan artikel 4 i rådets direktiv 92/106/EEG om kombinerad transport missbrukas, genom att man anger obegränsade eller kontinuerliga vägtransportsträckor inom en medlemsstat. För att undvika detta har medlemsstaterna möjlighet att, efter att ha meddelat kommissionen, tillämpa cabotagereglerna på vägtransportsträckor i en kombinerad transport enligt definitionen i direktiv 92/106/EEG, förutsatt att de vägtransportsträckorna inte korsar någon gräns. När medlemsstaterna antar dessa åtgärder kan de tillämpa en längre period än de sju dagar som föreskrivs i artikel 8.2 i förordning (EG) nr 1072/2009, och en kortare karensperiod än de fyra dagarna i artikel 8.2a i samma förordning.